
Vaknade nyss efter en relativ behaglig natt för en gångsskull. Olivia går upp ur sängen först, hinner inte så långt förrän hon utbrister: -lampan trasig! Och ser lagom bedrövad ut.
Jag: -va!? Tittar upp och ser detta. Kastar mig till fotänden på sängen för att kolla så att glaskupan inte ligger där sönderslagen. Det gör den inte.
-bror! Vet du nånting om det här!?säger jag irriterat.
-jaa, säger bror lite trött. Du sa ju åt mig det.
-det har jag knappast, det har ju du drömt fattar du väl.
-näe, du väckte mig ju och peka på lampan, kläcker bror ur sig. Så då plockade jag ner den.
-men snälla, du har ju drömt det i såfall.
-tja, den tanken slog mig i och för sig efter jag plockat ner den, men då orkade inte jag sätta upp den igen.
Anledningen till att jag inte vaknat under denna procedur är att jag nu jobbat 6 dar i följd och var helt slut. Men undringen jag har är, vad sjutton har han emot lampan?
/Katta